Morr morr...

Åkte ut en snabbis till bygget på förmiddagen för att jubla och hälsa snickarna välkomna tillbaka. De återvände nämligen igår, och nu jäklar skulle det hända grejor trodde vi... nyckelordet här är trodde...
Ett tomt och stökigt hus väntade oss, det verkade som att de enda de mäktat med på en dag var att stöka ner... pust...
Med adrenalinet pumpande så ringde jag byggledaren, för att låta honom veta vad jag tyckte... Fullt så illa som vi befarade var det dock inte... Olof och Christer, som de som är hos oss just nu heter, var tvugna att hjälpa till och langa på ett bygge idag på morgonen, och skulle komma efter lunch... så jag fick svälja ilskan och spara den till ett annat tillfälle... det kommer alltid något...